Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
GOLFARENS HÖSTVISA
Harriet H Möschler(80-talet)
Mel.: Man får inte ha för stora pretentioner
 
 
När i våras solen log,
åter klubborna jag tog
tänkte att här skulle stora saker hända
Ville sänka handicap
Inte skulle jag ge tappt
Förrän sommardagarna had’ gått till ända
 
Nu är åter hösten här
Inte hände allt det där,
som jag hela långa vintern gått och drömt om
Ingen stortävling jag vann
Gjorde inte hole in one
Dom bra slagen var så få att jag har glömt dom!
 
Varje gång på ettans tee:
”Måtte lyckan stå mig bi”
Men den driven gick just dit jag inte ville
Uti bunkrar, diken, snår
Har jag slitit mina hår
Ja, jag tror att den där golfen ger mig dille!
  
Blick på boll, håll huve’t still!
Jag kan höra tränar’ns drill
Följer allt noga pro’ns instruktioner
Alla kan, men inte jag
Lyckas blott vart fjärde slag
Man får inte ha för stora pretentioner
  
Men så händer det en dag!
Nio hål och 50 slag
Plötsligt tror man, att man börjar komma på de’
Tian, elvan också bra!
Resten blir blaha, blaha
”Nästa måndag går det bättre ska du se’e”
 
Vad är det i denna sport
Som gör att jag mår så gott
Trots att den har krossat alla illusioner
Om att spela golf av klass
Nej, jag blirnog ganska kass
Men har kvar en väldig massa ambitioner.
 
Så till nästa år igen,
Klubban svingar jag min vän
Långt och rakt ska bollen genom luften sväva
Chippas in så elegant
Puttas nerför hålets kant
Med det hoppet ska jag vintern genomleva!
.